Syftet med detta examensarbete är att undersöka undervisning och lärande under en matematiklektion som präglas av traditionell skolmatematik. Metoden för undersökningen var en deltagande observation av en matematiklektion i åk 3 på gymnasiet. Med hjälp av begreppen matematikens lärandeobjekt, Matematiska resurser, eleven som lärande aktör och sociomatematiska normer har jag tolkat de resultat som genererats från observationen. Två slutsatser som kan dras av undersökningen är att eleverna stimuleras till att bli oberoende lärande aktörer i undervisningen av traditionell skolmatematik samt att det i första hand är läraren som synliggör potentiella Matematiska resurser för eleverna. Medvetenheten om elevernas användande av Matematiska resurser skulle kunna påverka elevernas lärande genom att läraren synliggör Matematiska resurser på ett mer medvetet sätt..

Syftet för denna studie har varit att ta reda på hur några lärare i årskurs tre resonerar om och säger sig anpassa undervisningen för elever med särskilda matematiska förmågor. Under tidigare forskning tas Blooms taxonomi och Krutetskiis definition på elever med särskilda matematiska förmågor upp. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lärare. Resultatet som framkom i undersökningen visar att elever med särskilda matematiska förmågor ofta fick arbeta utan handledning, till förmån för de elever som behövde hjälp att nå upp till målen. Lärarna ville gärna ge mer av sin tid till elever med särskilda matematiska förmågor, men det fanns inte tillräckliga resurser.

AbstraktSyftet med vår rapport är att undersöka om pedagoger använder sig av matematiska begrepp vid på- och avklädning i en hallsituation. Vi observerade pedagoger under på- och avklädningssituationer samtidigt som vi löpande gjorde anteckningar om vilka matematiska begrepp pedagogerna använde sig av. Några utvalda pedagoger intervjuades sedan med frågor gällande pedagogernas tankar och användande av matematiska begrepp. Resultatet visar att pedagogerna använder matematiska begrepp såsom rumsbegrepp, jämförelseord, talbegrepp och parbildning samt tidsord. Utifrån observationer och kvalitativa intervjuer har vi fått veta att matematiska begrepp används i en hallsituation, samt pedagogernas tankar angående matematik i förskolan..

Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser såsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska läroböcker från dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna väljs ur två kapitel som innehåller uppgifter som berör enheter och skala. Studien är vidare skriven utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att använda kvalitativ textanalys. Utifrån resultatet framgick det att uppgifterna har ett lägre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebär att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse på egen hand.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka matematiska begrepp vi kan uppfatta att fyraåringar använder sig av under den fria leken inomhus på förskolan. Vi har också undersökt vilka leksituationer de befinner sig i när de använder sig av matematiska begrepp. I vår undersökning som är kvalitativ har vi använt oss av observationer.Resultaten visar att det finns goda möjligheter att ta del av vilka matematiska begrepp barn använder under den fria leken inomhus på förskolan och i vilka leksituationer dessa uppstår. Studien visar vidare att barnen i sin vardag på förskolan möter och använder sig av många matematiska begrepp. Resultaten visar matematiska begrepp inom följande kategorier: taluppfattning, ordningstal, former, mönster, symmetri, rumsuppfattning, tidsuppfattning, sortering och klassificering. .

Detta examensarbete är en del av ett utbyte mellan skolor i Sverige och skolor i en kåkstad i Sydafrika. Syftet med examensarbetet är att undersöka matematiklärares medvetenhet om sitt matematiska språk och lärarnas uppfattning om betydelsen av det matematiska språket för elevernas lärande. Betydelsen av det matematiska språket är inskrivet i både svenska och syd-afrikanska läroplaner för matematik på gymnasiet. Tolv lärare har blivit intervjuade bland annat om sin medvetenhet och om de tror att det matematiska språket är viktigt för elevernas lärande. Resultaten visar att alla intervjuade lärare är medvetna om sitt matematiska språk men även att lärare väljer att använda sig av det matmatiska språket på olika sätt.

Syftet är att undersöka några lärares erfarenheter och iakttagelser av elever med väl utvecklade matematiska förmågor. Forskning har tidigare gjorts inom området med fokus på eleverna och hur läraren ska arbeta för att gynna elevens utveckling. Fokus i vår undersökning är dock på läraren. Hur denne arbetar med eleverna och förhåller sig till eleven med väl utvecklade matematiska förmågor och resterande elever i klassen. Undersökningen grundas på intervjuer med lärare där de beskriver eleverna och metoder som de arbetade med i klassrummet.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stärka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedåtgående resultat. Examensarbetet ger förslag på uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmåga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, när skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgår från psykologen V. A.

Vårt syfte är att undersöka om elevers matematiska språk och begrepp gynnas av en ämnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkäter, intervjuat fem elever och två pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogernas språkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna använder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt språk. Matematiska ord och begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom ämnesintegration.

Syftet med min studie är att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras när de leker vid en stockställning i en utomhusförskola. Studien grundar sig på följande frågeställningar; När framträder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i läroböcker för Matematik A. Centralt i studien är de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser är: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nå syftet genomfördes en analys av uppgifter i två läroböcker för Matematik A.Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i läroböckernas uppgifter.

Vilka problem med den matematiska förståelsen anser matematiklärare att elever med problem i svenska språket har? Vilka undervisningssätt anser lärare är bäst för att utveckla den matematiska förståelsen hos elever med problem i svenska?.

Syftet med vår studie var att ta reda på vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. Målet för vår undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling från både förskola och skola. Vi gjorde även en begränsad undersökning av de kartläggningsmaterial som våra respondenter hade erfarenhet av. Våra frågeställningar resulterade i en sammanställning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartläggning och behovet av ett kartläggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

Enligt forskning har matematikkunskaperna blivit allt sämre i den svenska skolan (Lithner, 2001) och därför finner vi det intressant att undersöka någon faktor som kan bidra till detta. Vi har undersökt vilka matematiska resonemang som krävs för att lösa uppgifter ur en lärobok på gymnasiet. Detta har vi gjort genom att klassificera uppgifterna i läroboken med hjälp av ett ramverk som beskriver olika typer av matematiska resonemang. Antingen går uppgifterna att imitera från läroboken eller så behöver man konstruera ett eget matematiskt resonemang som bygger på de matematiska egenskaperna hos de komponenter som finns i lösningsresonemanget. Resultaten visade att 73% av uppgifterna gick att lösa genom att på ytliga grunder identifiera liknande exempel, definitioner eller text i boken och imitera den där givna lösningsproceduren.

Tidigare studier inom elevers matematiska resonemang visar att de imitativa resonemangen dominerar inom matematisk problemlösning. Syftet med denna kvalitativa studie är att se vad för matematiska resonemang elever i årskurs 4 för inom området ?likheter? och ?lika med?. Undersökningen visade att eleverna använde kreativa matematiska resonemang i 19 problemsituationer av totalt 32. Det uppkom ett resonemang som inte finns med i det ramverk som studien utgår ifrån.